Datorn verkar ha ätit upp just de bilder jag ville ha på mina päron, så lusten rann av mig helt och hållet! Gör ett litet försök iaf..
Mamma är den enda jag kan bråka med och vara arg på, på riktigt. Och vi blir alltid sams, för det måste man, det har hon lärt mig.
Pappa och jag är så lika, mer än jag vill erkänna faktiskt ;) Han kan vara helt osocial och sitta tyst. Sen plötsligt kan han dra igång med en historia om sina dagar till sjöss eller busstreck han gjort som pojk. Vi grälar aldrig, har nog bara grälat med honom en enda gång. Då var jag typ 16 år och grälet slutade med att jag tog min cykel och rymde hemifrån i ett dygn. Föräldrar går en på nerverna titt som tätt men de är ändå det allra, allra bästa som finns.♥
Andra som bloggfestar: