Att stå i 1,5 timme när jag bakade var nog det mest korkade jag gjort på länge (iaf så länge som foglossningen hållit på). Drömmarna och bullarna var ändå tvungna att bli bakade. Jens gjorde bullar och jag drömmar. Jag visar bara bilder på bullarna, säger det något om min talang för att baka? Jag får öva på det ordentligt när ryggen är bra igen, just nu känns det som om jag blivit avsågad på mitten. Liten tröst är Top Model och stor tröst är bulle size a la handflata!