lördag 5 februari 2011
worth the waiting
Första gången jag åt friterad banan var på en china restaurang i Stockholm, och när jag tänker efter var det nog första gången jag var på en china restaurang över huvud taget. Kanske var det första gången jag var i Stockholm också förresten? Efterrätten var to die for men sedan dess har jag inte ätit det. Och då var jag runt 8-9 år gammal. Och igår.. hallelujamoment! Så gott!! Helt klart värt den långa väntan :)
I kväll blir det middag hos oss igen och på menyn står Mex-mat med *los Amigos!
(*Ja.. jag var tvungen att fråga Jens vilket språk man pratar i Mexiko då jag inte hittade "Mexikanska" i Googles översättning. Nej, jag är inte så dum som det verkar. Låvar. ;) )
Etiketter:
Sötsaker