it's aliiiive

Det här inlägget handlar om ren och skär lycka, kärlek och tacksamhet. Alltihop är riktat till min superbästa Jens. Han inhandlade hårddisk, knölade i den (alt. skruvade försiktigt den på plats, har faktiskt ingen aning), och med ett trollslag var min dator exakt likadan som innan jag tappade stackarn on it's head! Jag var så klart själaglad över det men det sved lite att alla bilder från sommaren som jag lade in först i söndags förmodligen var borta förevigt då jag inte säkerhetskopierat. Då gör han det igen.. Ber mig plugga in kameran och hopp tjolahej så ligger bilderna i papperskorgen där jag rensat bort dem från minneskoret! Jag fattar det nästan inte ens när jag skriver om det nu men nog ligger de i säkert förvar på skrivbordet nu och bara väntar på att bli redigerade och uppvisade! Han är bara helt perfekt och gör att hjärtat svämmar över!

En annan sak, ang de där Instagramtisdagarna. Måste erkänna att jag har blivit lite av en app-oholic och redigerar oftast mina bilder med allt annat än just Instagram. Så framöver heter det iPhonepics, ba så ni vet! ;) Och än en gång, jag heter Yosofine där om ni vill följa!

förkylt i stugan

I söndags blev Jack jätteförkyld och i går var det Jasons tur. Det resulterade i ca en timmes sammanhängande sömn för min del, då de vaknade om varandra. Styra upp någon slags vakschema mellan Jens och mig inför natten? Oh ja! Ikväll kommer moster med man och barnvaktar när föräldrarna är på starta eget-info på Skatteverket. Håll tummarna att mitt huvud är på listening mode och att jag inte somnar mitt i alltihop!

klantig är mitt mellannamn

Klantskallen inom mig var framme häromdagen och tappade datorn. Hårt. I golvet. Den levde några dagar och jag hann säkerhetskopiera(!) men igår när jag startade om den så vill det sig inte. Ny hårddisk inhandlas inom kort, jag känner mig ju helt amputerad! Blogga kommer jag göra genom telefonen och det funkar ju bra! Nej nu är det dags för True Blood och sen sängen!

kräftskiva

Soligaste dagen på länge och den lyckades vi pricka in med en kräftskiva! Sangrian är upphälld och krustaderna håller på att fyllas. Några av gästerna har anlänt och det är barn i hela huset! Ni får ha en trevlig kväll, nu ska jag gå och mingla!

Jocke Berg gör mig barnsligt glad

Det spritter i kroppen på mig och barnet inom mig gör alla coola moves från mellanstadie-discona när jag hör den här låten! Och att det är Jocke Berg som sjunger gör den inte sämre direkt. :)

grodlycka

När jag klippte gräset i eftermiddags kom en liten, liten gäst hoppandes i gräset. Jag blev eld och lågor och fångade snabbt in gästen och ropade på Jens. Inget svar. Sparkade av mig gummistövlarna och sprang in. "Kolla vad jag hittade!!" "En mus?" frågar han. "Neej, kolla, en groda!" Han var måttligt intresserad och tyckte att jag skulle släppa ut den ist för att prata bebisspråk med den. Frågade Jens innan jag gick ut: "Betyder det inte lycka att hitta en groda i sin trädgård?" "Inte vet jag", sa han, "men det verkar ju göra det för dig!" (Lycka vet jag inte om den bringade för under dagen tappade jag datorn i golvet, klipparen stendog när jag nästan var klar och när jag plockade äpplen blev jag uppäten av myggor..)

vardag och höst

Den här lilla killen har nu börjat på dagis efter nästan tre månaders långt sommarlov. När han såg fröken Lena sprang han in i hennes famn och gav henne en stor kram! Hon sa att hon har världens bästa jobb. :) Nu börjar vardagen så sakta komma tillbaka och hösten står på tröskeln. Lite tidigt tycker jag, andra år vid den här tiden när min syster fyller år brukar det vara strålande sol och riktig hetta! Nu är det lite kvavt och molnigt, men firande blir det vilket väder som än bjuds!

iphonepics

En färsk Jason med pion och rosa vallmo

Morgonsolstrålar på sovrumsgolvet och jag i prickig klänning på midsommarafton

Lyftkran på Smöjen och en ball storebror

en fin kväll

Det var några fina sommarkvällar i juni och David, Maria och Roy gjorde en av dem lite extra fina. Vi grillade, åt gott till kaffet och fick veta att Roy ska bli storebror i december!

ett skitinlägg

Nu sover båda grabbarna efter en snabbvisit i staden. På Expert skulle vi hämta ut kort och som tur var spelade några äldre killar PS vilket underhöll Jack ett tag. När vi satte oss i bilen och bara skulle åka och tanka börjar Jason gnälla. Jaja, trött är nog vad han är, tänkte jag och började leta efter nappen. Spårlöst borta! När jag började känna runt i bilbarnstolen efter den kände jag ist något vått och det luktade lite konstigt. Poop.. A lot of poop! Ingen idé att tanka utan bara åka raka vägen hem. Tvätta både barn och bilstol när vi kom hem. När lillebror skulle få mat kom Jack med något i handen. Nappen! Vet inte hur han fått tag i den (i bilen?) och sedan hållit koll på den (i en hel kvart?). Men nu ligger iaf lillebror och sover snuttandes på den, med en blöja utan bajs. :)

vilken soppa!

Det går bra att vara ensam med två barn, helt utmärkt! Tills kvällsmaten ska avnjutas med soppa och en bestämd Jack som minsann kan äta själv.. Jag tyckte jag var smart som hällt hans soppa i en hög skål, det kanske inte skulle bli så mycket spill då. Men tjoff sa det, och så såg det plötsligt ut så här! Sigrid var snabbt framme och hjälpte mig att städa upp. Jack märkte aldrig att han haft ner soppan i golvet, han var upptagen med att bara äta upp korven från smörgåsen. Det var först när jag började torka som han förvånat sa "Oij!". Det fick bli lite gröt ist som jag matade honom med, nog med kladd för en dag! :) Jens är nu opererad och blindtarmen är ett minne blott. Allt hade gått bra och han får komma hem i morgon. Nu ska jag snart krypa i säng och för första gången sova ensam i huset. Ensam vuxen vill säga. Eftersom Jason sover i vagn i vårt sovrum funderar jag på att lägga honom och liften i sängen hos mig, blir lite mindre tomt då!

ingen vanlig mancold

Det som jag trodde var en mancold Jens råkat ut för visade sig vara mycket värre än så! Hans magsmärtor höll i sig hela natten och på morgonen fick han en tid hos vårdcentralen. Efter undersökning skickade de honom till akuten där han lades in med misstanke om blindtarmsinflammation. Jag och grabbarna får en riktig utmaning här hemma, ingen mjukstart att vänja sig jonglera två småkids samtidig inte! Hade aldrig velat byta plats med Jens dock, stackarn. Nu håller vi tummarna att det "bara" är blindtarmen som spökar och att det går bra att knipsa bort den fuligen!

inte kattskit direkt!

iphonepics

Gröt med hallon från trädgården och lamp-släckar-snöret till min sänglampa

Åttiotalspjucks och världens finaste Jack

Ringar från H&M och en fejkglad pappa med inte så fejksur son

Jack och Jason sover, Jens ligger uppe i sängen och är sjuk. Nästan lite konstigt att vara helt ensam. Vad göra? Plocka i ordning på oreda känns för housewife, gå och lägga sig känns för tvåbarnsmamma. Det lämnar det enda vettiga alternativet kvar: mumsa kexchoklad vid pysselbordet och klippa ut inspiration ur inredningstidningar. Det känns så himla jag, så det får det bli! :)

söta ärter

♥

en sväng i trädgården

Att ha en trädgård att strosa runt i är inte alla förunnat så när jag pysslar i min känner jag mig rik! Glada färgklickar i form av blommor, blad, frukter och bär är stora bonus. Nästa trädgårdsprojekt är att ta hand om äpplena. Inte mindre än sex stycken träd har vi och de är fullproppade med frukt! I morgon ska vi ringa till ett musteri i grannbyn och se vad de tar för att göra lite god dricka. I källaren kommer vi att lägga ett lager äpplen som det bara är att ta av när man är sugen. Även frysen har jag tänkt fylla med skalade och skivade äpplen att ha till t ex pajer. Där finns redan rabarber och hallon och innan vintern kommer finns nog även päron. :)

isn't he lovely

huset med altanen

I mitten av juni kunde Jack sitta nedanför köksfönstret och dricka kvällsvällingen. Det var tills vi bestämde oss för att smälla upp en 74 kvm nätt altan i trädgården! Sandlådan som Jens byggt till barnen fick snällt låta flytta på sig. Trots att den redan fyllts med sand.. (Se bild 2.) Nu står altanen på plats, med staket runt, plommonträd mitt i och tyvärr alldeles för stökig för att få fotograferas för tillfället. :) Och vi är nu mera kända i byn som "de med altanen". Jag skulle vilja säga dansbana men det är ju jag det! Vi tänkte som så att det var lika bra att ta i från början, så vi inte skulle sitta och muttra när det blev på tok för lite plats. För planer har vi! En bar, ett utekök, chill-hörna och ändå få plats med ett stort gäng vänner runt middagsbordet. (Som vi för övrigt har gjort själva, men det får ni se en annan gång!)

Altanen är som ett stort extrarum så här på sommaren och att vi bara kan kliva rätt ut på den från hallen har varit guld när Jack velat vara utomhus men man själv inte kunnat följa med i trädgården. Nu kan han ta sin Bobby Car och åka "ute" hur mycket han vill. När man står vid spisen kan man slänga ett getöga på honom då och då utan att behöva oroa sig för stentrappor eller om grinden till parkeringen är stängd eller inte. Jens fick hjälp av svärfar och finfina vänner med bygget. Allt från att gräva närmare 30 hål för hand till plintarna då borren inte klarade av den hårda marken till att lägga och skruva trall. Tusen tack till alla hjälpande händer!!

återuppstånden från de ammande

Ja den sista tiden har bloggen fått lämna över rampljuset till både amning och långväga gäster. Lite tråkigt men samtidigt skönt med en paus. Nu har gästerna åkt och sakta börjar livet återgå till sitt vanliga, hur vanligt det nu blir med två ungar under två år. Det är aldrig knäpptyst och golven är ständigt skitiga. Precis som det ska vara. :) Datorn är nu glad igen efter att de nya minnena sattes i och en rengöring invändigt från damm och annat så är den snabbare än någonsin! Tänk att för fyra hundra kr blev datorn som splitterny, otroligt va? (Bortsett från flugskitarna då..) Nu börjar rutiner sätta sig här hemma och det betyder mer tid att t ex blogga. Vet inte HUR mycket jag har att visa er,  fyrahundra bilder ligger ännu på kameran så ni kan ju bara tänka er! Men mer om det nästa gång vi ses. :)

MCP Project 52/ v.30

Week 30/52

Theme: A Letter of the Alfabet

"B"

Jason

Och så kom då dagen då föräldrarna bestämde sig för ett namn. (Det tog nästa lika lång tid som det gjorde när Jack skulle få heta något annat än "sötstrumpan" och "stubben". Himla söta namn det med men nån måtta får det ju vara. :) Lillebror kunde han ju inte heta, även om vi faktiskt funderade på det! Nej, Jason fick det bli och nu börjar det sätta sig. Jack och Jason, jo det klingar fint ihop. Jason går upp i vikt och växer så det knakar. Ler gör han mest hela tiden, skrattade med ljud gjorde han igår. Man känner sig som värsta komikern då allt man gör och säger framkallar stora flin. :) Tack vare Anna Wahlgrens sk standardmodell äter han en gång per natt och nu lär han sig att somna själv. I kväll låg han och snackade med sin Barba-Stark i vagnen en bra stund, sen tröttnade han och då "solfjädrade" jag och han somnade inom 10 min. Inget gråt, inget skrik, bara lugnt och fint. Sakta men säkert börjar rutiner sätta sig, även om vi är himla morgontrötta både Jason och jag. :)

Instagramtisdag

Åker i morgondis och såpbubbel-lek

Nom-nom kladdkaka och en söt liten Jason-kaka

Kent i Sator och gopuss

Jag vet att det är onsdag i dag men det struntar jag i. Här är Instagrambilderna, tisdag eller ej! ;)

iPhonepics

Första festen efter graviditeten och en skalbagge på fönsterrutan

Slängkyss och hallonglass, precis lika fint bägge två

Hallon+krusbär = fantastiskt god smulpaj

MCP Project 52/ v.29

Week 29/52

Theme: Get in Close

Itzy bitzy