s'more till fredagsmyset

Förlåt mitt ordval men det går inte att beskriva denna underbara skapelse på något annat sätt än så här; det k****ar i munnen på mig! OCH den är löjligt enkel att göra. Du behöver

Digestivekex
Marabouchoklad
Marshmallows
och en ugn.

Sätt ugnen på grill och 100°. Lägg ett (eller förslagsvis flera) digestive på en plåt, lägg på några rader choklad, klipp isär en marshmallow och lägg på chokladen. In i ugnen, tills marshmallown fått lite färg. Ta ut och lägg på digestivekex på marshmallown. Låt svalna lite och sen ÄT!

Jens åkte till San Francisco i morse och gräsänkan vågar inte sova själv i stora huset, (och så behöver jag lite hjälp med sötmonstrena), så mommo kommer till undsättning. Då får jag nog ta och bjuda henne på S'mores till fredagsmyset! Nams!

Instagram är nya Facebook

Gick ur Facebook-träsket ikväll. Och herrejesus vilken befrielse det var! :) Haha! Det roliga var att FB spelade ut sentimentalkortet (se ovan). Så sorgligt att jag inte kommer att träffa mina vänner någonsin igen, eftersom vår vänskap hölls vid liv via en internetsida, buhu. Kändes ju lite som om jag skulle begå självmord där genom ett enda litet musklick. Och det gjorde jag väl på ett sätt kanske, och dog facebook-döden! Vilken himla tur jag hade då, som hamnade i Instagram-himlen. Där är man bara vänner och gillar foton dagarna i ända, så harmoniskt! Ni vet väl att Instagram är nya Facebook? Kom ihåg, det var här ni hörde det först!

pippi på tapeter

Nu är hösten här och snart kommer det bli lite kyligt på Jacks nuvarande rum som inte är isolerat. Ett annat rum ska delas av och bli hans nya. Efter allt tråkigt grovjobb som Jens fixar med kommer mitt roliga jobb; inredningen! Vi börjar med tapeter.. Hallå, vilken djungel! Fluffiga nallar på moln (som jag hade på mitt 90-talsrum) går fetbort! Retrohärliga ugglor eller varför inte en turkos med påfåglar? :) Hade egentligen tänkt surfa runt efter inspiration men en förkylning har slagit till så sängen kallar.. Sitter ni på tips på inte fasligt dyra, men ändå himla fina barntapeter så tipsa mig!

Nevermind 20 år!

I morgon är det 20 år sedan heartbeatbandet Nirvana släppte skivan "Nevermind" och världen har väl aldrig varit sig lik efter det. Själv upptäckte jag inte dem förrän efter Kurts död, runt -94. Jag är en late bloomer inom musik men så var jag ju bara 9 år när Nevermind kom också. :) Under både högstadie- och gymnasietiden gick Nirvanas skivor varma och Kurtans röst skallrade rutorna på missionshuset där jag bodde. Nu lyssnar jag nästan aldrig på dem, men då och då får jag ett infall och drar igång helst alla skivor på en gång!

(Bilden föreställer Kurt Cobain, det ser ni väl? :) Målade tavlan när jag gick Konstskolan-04 och den är 2x2 meter och väger 13 kilo!)

nu kan vi andas ut

Sedan Jason var ca två veckor har en liten knöl vuxit fram vid ögonbrynet. På BVC trodde de att det var en fettknöl men skickade oss till Barnmottagningen. Hela sommaren gick och äntligen fick vi en kallelse. Där trodde doktorn att det var en hudcysta och en tid hos röntgen bokades. I dag var vi och gjorde ett ultraljud på knölen och det visade sig vara en vattenfylld blåsa. Alltså helt ofarlig! Förstå att en sten föll från våra hjärtan av lättnad. Jag vet inte vad man kan göra åt den och just nu bryr jag mig inte, bara att allt är bra med älsklingen är jag nöjd!

du klarar det aldrig

Alltid när jag får något nytt att sätta tänderna i blir jag peppad och kan inte vänta att få köra igång. (Fy fasiken vad kul, jag ska göra en familjefotografering!) Men alltid, förr eller senare, kommer känslan av att jag inte kan. Att ett misslyckande är garanterat och att personer i slutändan kommer bli besvikna på resultatet. Peppen jag känt är som bortblåst och flera gånger rinner allt bara ut i sanden tillsammans med undanflykter. (Hej det är jag, skulle du kunna göra ett fotojobb ist för mig, har tyvärr fått förhinder.") De gånger jag genomför mitt åtagande har det alltid varit ångest och magknip inblandat, men alltid slutat himla lyckat! Jag klankar ner på mig själv när jag egentligen vet att jag kan. Misstron är en slug jävel som nästlar sig in och fräter sönder allt vad kreativitet och utveckling heter. I går fann jag ett mantra som jag ska använda när jag försöker förstöra för mig själv; Visst ska jag. Visst kan jag. Jag ska ta plats!

Och viktnedgången går bra?

Ja, ta mig tusan så gör den det! Bilden ovan är tagen en månad efter förlossning. Då: degig och go. Nu: jäst sig fastare. Efterrätter till trots och tack vare amningen, vilka jag tror är en perfekt kombination. :) Hårdbanta är inget för mig men om jag inte ammade hade jag nog bytt ut något mål mot en sån där smarrig påse som blandas med vatten. Men att inte få unna mig något sött till helgens fredagsmys, lördagsfilm och söndagsslapp, nej då hade jag nog förgåtts av bitterhet! Äta lagom och träna är ju all there is. Ska bara sätta igång träningsdelen så är jag snart kvitt de sista 4 kilona!

Reforma Sthlm-tävling

Just nu hos Hildas Hem kan man tävla om en snygg industrilampa eller en praktisk äppelkorg. Om du klickar just precis här så kommer du till tävlingen. Själv håller jag tummar och tår att jag blir lycklig vinnare för den där lampan vill heeemskt gärna flytta in över mitt köksbord!

var sak på sin plats, ska det vara så svårt?

Ja, det är det uppenbarligen. Här sitter jag ensam i stora huset. Mannen är i garaget och änglarna sover. Och vad gör jag? Mm, just det. Sitter i soffan i morgonrock, redigerandes bilder och kollar Idol på tv4Play. Vad jag borde göra är att tvätta, ta hand om den rena tvätten, dammsuga, och plocka i ordning i varenda rum som ser ut som bombnedslag allihopa. Att det ska vara så svårt att hålla den där förbaskade ordningen. Alla saker hör ju hemma någonstans. Reklamen i pappersåtervinningen, räkningarna vid datorn, den rena tvätten i garderoben och den smutsiga i tvättkorgen eller alternativt i tvättmaskinen. INTE på sovrumsgolvet, i trappen eller vid skötbordet.. Kanske att jag tar mig i kragen och tar ett krafttag i morgon när Jack är på dagis. Men just nu piper jag iväg till kylskåpet och smäller i mig en mazarin i stället!

tack för i år

På altanen kan vi njuta av utsikten över hästarna i hagen och öppna åkrar. För att inte tala om solnedgångarna vi har, oj oj! Det som bjudits på altanen är inte heller kattskit. Allt från ägg och bacon, otaliga hamburgare från grillen till baconinlindade bananer och sköljt ner härligheterna med rödtjut och must från det lokala musteriet. Nu är hösten här och trots soliga dagar är det lite kyligt att sitta utomhus. Sista grillkvällen hade vi förra veckan så nu packar vi in långbord och bänkar och längtar till sommaren 2012 då vi ses igen!

söt som socker

mysigt faktiskt

Bestämde mig på morgonen att det minsann skulle bli en bra start på den här fredagen. Så efter frukost åkte barnen och jag till stan för att gå på sångstund på biblioteket. Om man bortser från att Jason var skitförbannad i bilen och drev mamma till vansinne innan han behagade somna, så var det en trevlig bilfärd. I sångrummet var det överfullt med föräldrar och barn så vi gjorde som en del andra och satte oss utanför. Sjöng lite och läste några böcker. Jag hade trott att Jack skulle rymma men han höll sig runt mig när jag ammade Jason. Kors i taket! Träffade Maria och Roy och tillsammans med några andra mammor åt vi lunch ihop. Jason somnade i bilbarnstolen av allt sorl så Jack och jag kunde äta paj tillsammans i lugn och ro. Bägge barnen somnade som smågrisar i bilen hem och båda två somnade om på tre sekunder i respektive säng och vagn. Åh halleluja vad mysig den här fredagen varit hittills! Och så är det strålande sol ute till på köpet. :)

päronbak

Nej det är inte min egen bak jag menar, utan jag har bakat med päron! Det har dragit kraftiga vindar över ön som skakat ner massor med päron från träden. Det blev nästan en hel kasse och vi skulle inte hinna äta upp alla så en smulpäronpaj fick det bli! Gjorde en stor form och förhoppningsvis kommer det att räcka både till fika på pappas födelsedag på lördag och till efterrätt i kväll. Vi är bjudna på middag till BB-kompisar som har barn som är lika gamla som Jack och Jason så det lär bli full rulle i eftermiddag! :) Om någon blev sugen på att göra den här pajen så kommer receptet här:

när vi får välja

Igår firade Jens och jag tre år tillsammans. Det tar emot att erkänna det men romantik är inte vår starka sida. (När vi varit ihop i två år kom vi på det flera veckor efter det varit..) Inga storslagna planer eller kidnappningar ägde rum utan vi inväntade fina Sara och Fredrik som ställde upp som barnvakter. Sara höggravid och Fredrik superallergisk mot Sigrid, men trots detta kom de ut glada i hågen och sjasade iväg oss med orden: "Njut och ta god tid på er!" Åt gott på Black Sheep Arms och egentligen hade vi tänkt äta efterrätt på creperiet men halvvägs dit skojade jag och sa: "Lyxshake på Max hade ju funkat det med!" Vi vände på klacken, tog drive-in på Max och körde hem. Avnjöt sedan efterrätten tillsammans med vännerna i soffan. :) En helt perfekt kväll!

babyvintage

Den här jättesöta klänningen sprang jag på på en loppis i somras. Den var vintage, rosaprickig och skulle passa tjejen i magen perfekt.. Men så var det ju allra finaste Jason som kom ut! Och nog för att jag kan sätta på honom alla möjliga färger men klänning, där går gränsen, det slipper han allt. Nu får den hänga i sovrummet och bara vara fin och kanske att någon bland vännerna får en tjej någon gång så att den kommer till användning!:)

gyllene strån

hotell Gästrum

Det började med en storebror som vaknade mitt i natten och mamman orkade inte annat än att ta in honom till sin sänghalva. Hinner landa i sängen, då vaknar lillebror. Gungeligung på vagnen med en trötthet som river i ögonen, tillsist somnar han om. Landar tungt i sängen. Mmm. Men vad..? Blött! Igenomkissad blöja, så klart. Av med blöja och pyjamas. På med ny blöja och klä pyjamas på en nästintill sovande unge. I säng med lilla hjärtat utan problem. Hinner nästan landa i sängen, då var det dags igen tyckte lillebror. Gungeligung och god natt med sig. Somnar som en stock, och kl 04 var det dags för mat för lillebror.. Sen zzZzz. Dagen därpå gick vi på marknad och på eftermiddagen efter att vi ätit kroppkakor hos farmor och farfar var jag allt annat än pigg. Jens checkade in mig på hotell Gästrum och tog barnen den natten. Åh vad jag sov! Kl 04 var det dags för Jasons nattmål. Det avklarades snabbt, hans somnade likt en ängel och 04.32 var jag på plats i hotellsängen igen. ;) Trots att den uppblåsbara sängen gav mig ryggvärk och att jag frös pga för tunn filt så har jag inte sovit så gott på länge! Kommer köra varannan natt nu och jag längtar redan till måndag natt! :)

pose for the camera

Började morgonen med en promenad med båda killarna. Mamman sjöng med allra finaste morgonrösten och efter varje sång sa Jack "Ina, ina!"(=igen) och så höll vi på i hela 50 minuter! Nu ligger ni risigt till gravidkilon! Jag har förbjudit mig själv att köpa nya kläder förrän de där sista kilona är borta. Mycket dumt beslut då garderoben skriker efter nytt, men ett löfte är ju ett löfte. Även om det bara är mellan me and myself. :) Träna upp ryggen är ett måste, för i nuläget har min mamma bättre ork i sin rygg än vad jag har i min.. Inte bra! Funderar på att köra igång på Friskis&Svettis igen, längtar efter lite aerobic! Men nu blir det soffan en stund, måste se den fantastiska Mia Skäringer och hennes "Dyngkåt och hur helig som helst" som visades på tv igår.

otillräcklig men det är okej

Mommo har varit stor hjälp och avlastat tvåbarnsmamman när hon varit ensam med änglarna. :) Det har blåsts såpbubblor, lästs böcker och rensats rabatter. Jag hävdar fortfarande bestämt att så många barn man har, en mer vuxen bör man vara. Alltså, två barn ger tre föräldrar. Då finns det alltid någon som har tid och man skulle inte känna sig så otillräcklig. Någon mer som känt så? Och de där 15 timmarna per vecka som kommunen tilldelar flerbarnsföräldrar, de är ju bara skrattretande. Vårt dagis har gjort ett undantag för oss som inte bor i stan och Jack får gå mellan 8.30-16.00 två dagar i veckan. Då blir det åtminstone två sammanhängande dagar för honom ist för tre sönderhackade. Tack till mommo och öppna förskolan, utan dem hade Jack klättrat på väggarna när mamma måste amma/lägga/byta på brorsan och inte har tid för honom. Men trots att det är kämpigt nu så vet jag att det ändå var rätt för oss att skaffa barn så pass tätt. Det ser man klart och tydligt när Jack försöker lära sin lillebror att säga "ma-ma" och "pa-pa". Och lika så när Jason skiner upp som en sol så fort han ser sin storebror.

iPhonepics

Peas in space och allra finaste paret

Han som ler så fint och hon som heter Queenie

Vit spindel och vindkraftverk på Smöjen

kräftskivan på Prästgården

För några veckor sedan hade vi kräftskiva för nära och kära. Barnen lekte och röjde som galningar till sena kvällen, vi åt krustader med mandelpotatis och västerbottenost, drack jordgubbsdrinkar och Sangria, sjöng både snaps- och sommarvisor, drog dråpliga historier om varandra och inte ens ett åskoväder på natten kunde få oss att deppa ihop. Då flyttade vi in dansade tills vi ramlade ihop långt efter midnatt. Dagen efter gjordes inte många knop, då vi var trötta och Jack febrig så soffläge blev det för hela slanten med film, mys och snorpapper. :)

plommonchutney

När kära syster fyllde år fick hon förutom en vit bänk med fårskinn att ha i hallen, en plommonchutney som Jens svängde ihop. Jag hjälpte till lite genom att snygga till glasburken. :) Jag har inte smakat den än men syster gav betyget tummen upp! (På chutneyn, inte glasburken..)

3 månader

Nu är jag tre månader, jisses vad fort det gått! Jag är en sjuhelsikes solstråle som inte snålar på leenden och skratt. Saker är väldigt intressanta och favoriten är Barba-Stark, han är så god att smaska på! Brorsan är helt insnöad på Fåret Shaun så vinjettlåten har liksom satt sig på hjärnan och är min favoritlåt just nu. :) Vi ses!

enkel äppelmos

Ännu ett steg mot bullmamma med mjöliga kinder togs när vi plockade in äpplen och gjorde egen mos! Det var så mysigt att stå i köket tillsammans och jobba ihop. Det är alltid Jens som lagar maten eftersom han tycker det är roligt, men nu hjälptes vi åt bägge två. Jag har alltid trott att det var svårt att göra äppelmos, men det var ju plättlätt!

Skalade äpplena, kärnade ur och skivade och lade ner i en kastrull full med vatten så det inte skulle bli bruna. Hällde av vattnet när alla äpplen var skivade och sparade endast lite vatten på botten. Lät det koka upp, hällde på socker och lät det koka tills äpplena gick att mosa sönder med en slev. Låt kallna och sen färdigt! Sparade en burk i kylen att ha till gröt och pannkakor och en burk åkte in i frysen. Så nu kan vi det. Tänk vad man lär sig när man flyttar till landet! :)

någon som vet?

Nu när datorn är välmående börjar det strula med Photoshop! Får något felmeddelande om färginställningar och jag fattar noll.. Har slängt ut frågan på ett forum och gör det här också. Felmeddelandet lyder "Embedded profile mismatch" och jag ser på bilden ovan att det är galet men vet inte HUR jag ska ställa om det. Inte lätt att inte vara datasnille i den här världen!