Inte trodde väl jag att min tid skulle bli lika med noll när jag fick två barn och ett hus. Eller jo, det trodde jag väl visst det, men förnekelse ni vet. Nog för att rutinerna sitter rätt bra med lillebror nu men allt måste ju planeeeras och det är inte min starkaste egenskap. Jag rusar mest runt som en halshuggen höna och försöker hitta mössor, nappflaskor och vagnar när vi ska ge oss iväg.
Jag har massor av projekt jag vill genomföra men när jag hinner sminka mig två av sju dagar undrar jag var tiden för bildredigerande, tavelväggar och lackering ska klämmas in? Just nu ligger bygget av barnens rum först på to-do-listan, och nu är väggarna uppe i Jacks rum iaf och det syns ett litet ljus i tunneln och jag hoppas att han kan flytta in innan jul.
Vart jag vill komma med det här inlägget är att vinna lite överseende med iPhonepicsen som fyller bloggen just nu, men jag hinner inte redigera helt enkelt. Ja inte så mycket som jag skulle vilja göra iaf, det blir någon bild hit och dit bara tyvärr. Ni skulle bara veta hur många månader jag ligger efter.. Ja men nu vet ni iaf, och jag hoppas att det inte sucks all to much.