En söt lapp som låg på köksbordet en sommarmorgon när pappa bodde hos oss. Är det inte något speciellt när vuxna karlar skriver små lappar fyllda med kärlek? Jag tycker det i alla fall och nog just för att de inte klottrar ner sina innersta känslor utan bara så ha en bra dag på jobbet (=dagis) och sen är det bra för det säger mer än tusen andra fina ord komponerade med rim till dikt.
Jag har en lapp som pappa skrev till mig på första skoldagen. Den är gulnad och naggad och har följt mig sedan den dagen. Nu sitter den äntligen i en ram och jag ska visa den för er en annan dag. Har ni med fått lappar från era fäder?