Hallå, nej jag har inte gått och dött. Även om det det var nära på förra veckans roller derby-träning när det gick hett till. Jag tog en flygtur och kraschade på axeln. Mycket dumt! En röntgen senare, med en Kent-frälst doktor som ville kika på min tatuering och försiktigt frågade om det var gruppen den syftade på och blev exalterade när jag svarade jakande, så konstaterades det att jag var hel med en kraftig sträckning.
Nu har jag blivit bättre i armen och i stort sätt all tid spenderar jag på knä i rabatterna. Jag har blivit beroende och skulle gräva runt i jorden twentyfourseven om jag kunde. Jag har försökt tvinga mig själv att blogga men det har bara inte gått, rabatternas dragningskraft har varit för stor! Det var nästan så att jag inte fick iväg det här inlägget men himlen hotade om regn så jag damp ner i soffan med Macen i knät och äntligen blev det lite liv i luckan här på bloggen.
Jag råkade kika in hos Helena så nu måste jag faktiskt ut i trädgården och gräva lite ändå. Vill också ha krokusar i en kopp och lucky me så kryllar det av dem i trädgården. Lovar att visa hur det blev. Inom kort, aj pråmis!